8/10 Länge leve längesen, som jag minns det var det lätt

Sovmorgon till 14.00, underbart. 

"Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra"

Mitt humör pendlar konstant, ena sekunden kan vara en bästa livet medan nästa är en sån där man bara vill till ett hörn av sitt rum, gömma sig och sen aldrig mer komma fram. Just nu har jag en rätt jobbig sekund, men om någon minut kommer jag antagligen att ha det riktigt bra igen. Just nu är jag nervös, vad kommer hända när telefonen ringer? Just nu vill jag inte känna som jag gör. Just nu önskar jag att allt såg ut på ett annat sätt.